Köpa adresser till skogsägare

Köpa adresser till skogsägare – Vem äger skogen?

Enskilda skogsägare äger 48 % av den produktiva skogsmarken i landet. Cirka 30 % ägs av privata bolag och övriga privata, och 22 % av stat och övriga allmänna ägare. Skogsstyrelsen sammanställer uppgifter från fastighetsregistret om skogsfastigheternas areal och ägarstruktur.

Några definitioner

• Brukningsenhet: Den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare.
• Produktiv skogsmark: Mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktion minst 1 m3sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år (definition av Riksskogstaxeringen). I fastighetstaxeringen delas den produktiva skogsmarken in i mark med respektive utan avverkningsrestriktioner. Dessa båda kategorier har slagits ihop i statistiken.
• Lantbruksenhet: Fastighet som innehåller åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment och som är minst 2 hektar. En lantbruksenhet ska beskattas som näringsverksamhet även om den som äger fastigheten inte själv brukar den.
• 2-hektarsregel: En fastighet vars totala areal inklusive produktiv skogsmark understiger 2 hektar klassas som tomtmark och ingår därför inte i statistiken.
• Enskilda ägare: Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
• Utbor, närbor och delvis utbor:En Närbo är boende i samma kommun där skogen ligger, en Utbo i annan kommun. Om brukningsenheten ägs av flera ägare där någon bor utanför och någon i kommunen är fastigheten Delvis utboägd.

Ägandeformer

De flesta privata skogsägare äger skog som enskild firma, men det finns också juridiska ägandeformer som kan vara aktuella. En privat skogsägare kan samäga med andra, vara en del i ett dödsbo eller ha en andel i en allmänning.

• Enskild firma Enskild firma är den vanligaste och ofta bästa ägandeformen för privatägd skog i Sverige. I en enskild firma är ägaren och firman samma person. Det innebär att du slipper de begränsningar vid skogsköp som juridiska personer har och kan köpa skog av både privatpersoner och bolag. En annan fördel är att underskottet kan ackumuleras och dras av mot framtida intäkter.
• Aktiebolag För en enskild person är egentligen ett aktiebolag enbart aktuellt när skogsinnehavet är väldigt stort och ger stora intäkter. Då kan aktiebolaget ge skattemässiga fördelar och också innebära en trygghet i och med att du slipper personligt ansvar för företagets skulder. Ett aktiebolag har dock begränsningar vid skogsköp, då förvärvstillstånd krävs för att få köpa skog av privatperson. För att komma runt det väljer många att låta skogen ägas av den enskilda firman, medan andra delar av verksamheten drivs av ett aktiebolag. På så sätt kan man dra nytta av fördelarna i båda bolagsformerna.
• Dödsbo Ett dödsbo uppstår automatiskt när någon dör. Det omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbon har särskilda beskattningsregler, vilket gör att det ofta kan finnas anledning att inte upplösa dödsboet direkt. Ett exempel är om den avlidnes verksamhet har ett underskott. Så snart arvskiftet sker upphör nämligen detta och kan då inte användas för att göra avdrag på inkomster.
• Samägande Vid samägande äger minst två personer skogen tillsammans. Den här formen av ägande fungerar ofta väldigt bra, men inte alltid. Det beror bland annat på att delägarna måste vara överens om varje åtgärd som ska göras i skogen och är man inte det, utan vill olika saker kan det bli problem. Vid samägande av tre eller flera delägare ska en ställföreträdare utses, som svarar för den löpande förvaltningen av fastigheten.
• Samfällighet När flera fastigheter äger ett skogsområde ihop kallas det för en samfällighet. En samfällighet kan antingen förvaltas direkt av delägarna eller av en särskilt bildad samfällighetsförening. Hur stora intäkter och kostnader respektive fastighet har styrs av hur stor andel de har i samfälligheten.
• Stiftelse Stiftelseägd skog är en ganska ovanlig form av skogsägande. Den här typen av skogsägande kan vara intressant om du har ett specifikt ändamål med skogen som inte handlar om att skapa lönsamhet för dig personligen. Du kanske till exempel vill att avkastningen från skogen ska gå till forskning om skogsbruk. Fördelen med att då en stiftelse äger skogen är att den inte är skattskyldig, eftersom den främjar allmännyttiga ändamål.
• Allmänning Allmänningsskogar har gamla historiska anor i Sverige. De ägs eller nyttjas och förvaltas gemensamt av delägarna. I kronoallmänningar är det i stället staten som står för förvaltningen. I Dalarna ersätts allmänningar av besparingsskogar. Allmänningsskogarna betraktas som samfälligheter.

Knappt hälften av skogen i Sverige ägs av enskilda skogsägare

Av Sveriges knappt 24 miljoner hektar (deklarerade) produktiva skogsmark ägs 48 % av enskilda skogsägare. Knappt en tredjedel ägs av privata bolag och övriga privata (inkluderar Svenska kyrkan), och ungefär en femtedel av staten och övriga allmänna ägare. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas.

Det finns 311 000 privata skogsägare i Sverige

Totalt finns 311 480 enskilda fysiska skogsägare (år 2021) fördelade på 221 101 brukningsenheter. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas.

39 % av skogsägarna är kvinnor. Störst andel kvinnliga skogsägare finns i Stockholms län (44 %) och lägst i Norrbotten (35 %).

26 % av brukningsenheterna är utboägda (ägaren boende i annan kommun än där skogen ligger), 6 % är delvis utboägda (vid flerägarskap där minst en ägare bor inom respektive utanför kommunen) och 68 % närboägda (ägaren bor i samma kommun som brukningsenheten). Störst andel utboägda brukningsenheter finns i Dalarna (34 %) och lägst andel på Gotland (14 %). 

47 % av ägarna tillhör åldersgruppen 50-69 år. 30 % av skogsägarna är 70 år eller äldre. Medelåldern har ökat från 55 till 61 år mellan år 1999 och 2021. Endast 8,6 % av skogsägarna är under 40 år.

Besök fastighetsregistret för att köpa adresser till skogsägare: Fastighetsregistret Skog